Det kortare svaret: Alla byggnadstyper. Klimatförändringarna kommer drabba alla byggnader på ett eller annat sätt. Det längre svaret: För att sprida kostnader över tid och arbeta systematiskt ett sätt vara att ni upprättar en prioriteringslista för vilka fastigheter som först ska genomgå klimatriskanalys och klimatanpassning.  Byggnader med samhällsviktiga funktioner och verksamheter (skolor, vårdboenden, m.m.) bör i regel prioriteras i första hand. Även byggnader där många människor vistas kan vara fördelaktigt att prioritera.

Fastighetsägaren har huvudansvaret, men arbetet bör ske i samverkan med förvaltning, driftpersonal, hyresgäster och ibland även kommunen.

Som det klassiska talesättet vi har i byggbranschen – ju tidigare desto bättre. Det rekommenderas (om möjligt) att anlita expert inom klimatanpassning redan i planeringsfasen, men generellt senast inför start av bygglovsprojektering. Möjligheterna att göra kloka och kostnadseffektiva systemval gällande t.ex. utformning och tekniska installationer begränsas allteftersom projekteringsprocessen fortskrider. Vissa miljöcertifieringssystem ställer även krav på att analys påbörjas i ett visst skede.

Vid ett platsbesök för en befintlig byggnad görs en genomgång av byggnaden både utvändigt och invändigt. Ni behöver säkerställa att minst en person närvarar för att öppna upp utrymmen och visa oss runt. Tidsåtgången för platsbesöket varierar beroende på fastighetens storlek, men brukar vanligtvis ta ca 2 timmar. Tillvägagångssättet kan summeras enligt följande: Startmöte på plats (gemensam uppstart och genomgång av frågor om fastigheten). Rundvandring utvändigt (allmänna ytor; fasad; tak). Rundvandring invändigt (tekniska utrymmen; allmänna ytor; urval av hyresgäster eller lägenheter).

Det finns flera tunga argument till varför klimatanpassning är lönsamt. Här listar vi ett urval: Klimatanpassning minskar risken för kostsamma skador, driftstopp och värdeminskning. Det kan även leda till lägre försäkringspremier, bättre finansieringsvillkor och högre attraktionskraft hos hyresgäster och investerare. ​Fastigheter som saknar dokumenterad klimatanpassning riskerar att bli: - svårare att sälja - lägre värderade - betraktade som framtida problemobjekt ("stranded assets"). Banker, investerare och försäkringsbolag börjar alltmer ställa hårdare krav på att fastigheter ska ha tydligt dokumenterade klimatriskanalyser och åtgärdsplaner. Om fastigheten inrymmer kritiska verksamheter kan driftstopp (till följd av extremväder) leda till stora problem och kostnader till följd av intäktsbortfall och reparationer. Lagstiftning skärps nästan alltid snabbare än fastighetsägare tror. De som agerar i förväg slipper: - panikåtgärder - överprissatta entreprenader - korta genomförandetider med låg kvalitet. Med andra ord: Klimatanpassning är inte en kostnad. Det är en försäkring, en investering och ett konkurrensmedel – i ett och samma paket.

Det är förståeligt att vilja avvakta – men i praktiken kan det bli det dyraste och mest riskfyllda alternativet. ​Klimatanpassning handlar inte om att förutse exakt när nästa extremväder inträffar, utan om att skydda byggnader med lång livslängd mot risker som redan finns och som fortsatt ökar. Många fastigheter är byggda för ett klimat som inte längre finns, och varje år utan åtgärder innebär en växande exponering mot exempelvis: kostsamma skador från översvämningar driftstopp och evakueringar försämrade försäkrings- och finansieringsvillkor värdeminskning och svårigheter att hyra ut lokaler eller sälja fastigheten. Dessutom tar klimatanpassning tid, såsom tid för analys, prioritering, budgetering och genomförande. Att hantera väderproblemen reaktivt när de inträffar kan potentiellt bli mer kostsamt än att agera proaktivt. Med andra ord: Att börja nu är inte att vara alarmistisk – det är att vara affärsmässig, ansvarsfull och långsiktig.

Fysiska risker: Det förväntas ske en hel del utveckling de kommande åren inom klimatriskanalyser och klimatanpassning. Exempelvis blir klimatmodeller både bättre och mer tillgängliga. ​​En grov tumregel kan vara att se över klimatrisker för sin byggnad vid någon av följande händelser: vid större förändringar i byggnadens användning eller omgivning vid nya nationella riktlinjer eller lagkrav vid inträffade väderrelaterade problem var 10:e år. Omställningsrisker: Omställningsrisker bör ses över regelbundet, gärna årligen så att arbetet t.ex. kan inkluderas i årliga hållbarhetsredovisningar.​​