Hur går klimatanpassning till mot
fysiska risker?
Målet med klimatanpassning mot fysiska risker är att skapa ett robust skydd för byggnader/fastigheter att motstå extremväder för att minska konsekvenser för både byggnaden och brukarna.
Här beskriver vi kortfattat processen (6 steg) för klimatanpassning av fysiska risker.
Steg 1
Utsatthet
Baserat på byggnadens geografiska placering, samlas bästa tillgängliga klimatdata in om hur klimatet förväntas förändras på platsen under detta sekel.
Detta ger en förståelse för hur utsatt byggnaden/fastigheten är för olika klimateffekter (t.ex. värmebölja, storm, skyfall, skred).
Utfall från detta steg:
✓ Förståelse för byggnadens/fastighetens utsatthet för klimatrelaterade fysiska risker.
Många risker,
många lösningar
En byggnad är under dess livstid utsatt för många klimatrelaterade fysiska risker, vilket visar sig i olika former av extremväder.
Som tur är finns det gott om lösningar för att hantera alla dessa utmaningar –
vi hjälper er att välja rätt åtgärder för era byggnader.
Vindrelaterade risker
-
Storm
-
Snöstorm
-
Förändrade vindmönster
Vattenrelaterade risker
-
Torka
-
Skyfall
-
Översvämning
-
Stigande havsnivåer
-
Vattenstress
-
Saltvatteninträngning
- Förändrade nederbördsmönster
Temperaturrelaterade risker
-
Värmestress
-
Värmebölja
-
Naturbrand
-
Köldvåg
Jordrelaterade risker
-
Skred
-
Erosion
-
Sättningar
-
Spridning av markföroreningar
Visa civilkurage
i en tid när klimatet förändras.
Visa klimatkurage.
Hur går klimatanpassning till mot omställningsrisker?
Målet med klimatanpassning mot omställningsrisker är att skapa ett robust skydd för organisationer att hantera de risker som uppstår när samhället ställer om till en mindre fossilberoende ekonomi. Detta för att säkra finansiell stabilitet och långsiktig konkurrenskraft.
Här beskriver vi kortfattat processen (6 steg) för klimatanpassning av omställningsrisker.
Steg 1
Utsatthet
Baserat på organisationens verksamheter, geografiska närvaro, ägarstruktur m.m. samlas information in om hur organisationen potentiellt kan påverkas i samband med att samhället ställer om till en mindre fossilberoende ekonomi.
Detta ger en förståelse för hur utsatt organisationen är för::
-
Regulatoriska risker (nya lagar & policyer)
-
Teknologiska risker (nya teknologier & innovationer)
-
Marknadsmässiga risker (kund- och investerarförväntningar)
-
Ryktesmässiga risker (skador på varumärke)
Utfall från detta steg:
✓ Förståelse för organisationens utsatthet för klimatrelaterade omställningsrisker.
Klimatomställningen medför
organisatoriska utmaningar
Organisationer i byggbranschen (t.ex. fastighetsägare) är även utsatt för klimatrelaterade omställningsrisker, vilket visar sig i olika former av förändringar i dess omvärld kopplat till klimatomställningen.
Som tur är finns det gott om lösningar för att hantera alla dessa utmaningar –
vi hjälper er att välja rätt åtgärder för er organisation.
Ryktesmässiga risker
-
Anklagelser om greenwashing
-
Misslyckade klimatinitiativ
-
Kundflytt när hyresgäster väljer mer hållbara leverantörer
-
...
Marknadsmässiga risker
-
Ökade energi- och materialkostnader
-
Ökad konkurrens
-
Störningar i leveranskedjan
-
...
Teknologiska risker
-
Övergång till tekniker med låg klimatpåverkan
-
Felaktiga investeringar i ny teknik
-
Ökad sårbarhet vid digitalisering av förvaltningssystem
-
...
Regulatoriska risker
-
Nya klimatlagar & policyer
-
Striktare rapporteringskrav
-
Ökade kostnader för CO2-utsläpp
-
...
Vi kartlägger era risker och identifierar lämpliga åtgärder
som stärker er långsiktiga konkurrenskraft och hållbarhetsprestanda.
Att åter ingjuta hopp till framtiden.
Många av oss känner emellanåt både maktlöshet och uppgivenhet när klimatförändringarna redan idag gör sig alltmer påminda i vår vardag. Och varken prognoserna eller det globala samfundets insatser ser särskilt ljusa ut.
Vi människor har 3 sätt att instinktivt hantera en fara på: frysa, fly, eller fäkta. I klimatkrisen väljer alltför många det förstnämnda, vilket endast leder till att problemen förvärras. Det andra alternativet har vi dessvärre inget realistiskt alternativ till just nu. Därmed ligger vår bästa chans i det sistnämnda – och vi måste förbereda oss för en lång fäktningsmatch. Ironiskt nog, är det oss själva vi fäktas emot för att begränsa vår negativa påverkan på planeten och samhället. Men det finns hopp!
Att agera leder oss inte bara framåt mot verkliga lösningar, det har också den fantastiska sidoeffekten att ett lugn skapas eftersom det ger känsla av kontroll och riktning, samtidigt som det minskar osäkerhet. När vi tar beslutsamma steg – stora som små – minskar vi både vår egen oro och bidrar till lösningen. Handling bryter passivitet, stärker vår självkänsla och visar att vi gör skillnad. Det är så vi tillsammans ingjuter hopp till framtiden.
Paradoxen med
krisberedskap och klimatanpassning
Ju bättre vi förbereder oss för en kris, desto mindre allvarlig verkar den när den väl inträffar.
Det väcker frågan: var förberedelserna verkligen nödvändiga?
Svaret är ja,
och paradoxen kallas Preparedeness Paradox.
Låt oss ta ett exempel:
En fastighetsägare investerar i översvämningsskydd för sin byggnad. Ett år senare sveper århundradets storm med kraftiga skyfall över området, och byggnaden klarar sig utan större skador. Nu i efterhand kan det kännas som att hoten om kraftigare stormar var överdrivna, men i själva verket var det just förberedelserna som gjorde att skadorna uteblev.
Varför är detta viktigt? Detta tänkande kan leda till minskad eller fördröjd vilja att investera i klimatanpassning när fastighetsägare och beslutsfattare tänker: "det blev ju inte så farligt sist". Därför är det viktigt att inse att framgångsrik krishantering inte betyder att hotet var litet – utan att insatserna fungerade.